lillarasmussen

Har det i magen.. Känner det inom mig. Något som har satt fart. Något som har börjat gro.
Någon som sakta har vuxit fram.

Såg jag inte det? Jag kunde stannat upp, sett efter.
Vänt mig om och gått tillbaka.
Så fruktansvärt klantigt.

En klassiker som går mot fel håll...
Jag hade kunnit hindrat det, emn nu är det försent.
Och fast jag vet det kan jag ändå inte sätta ner foten och säga nej. Nu räcker det.
Nu vänder jag mig om och går.
Det är bara i drömmarna det fungerar.
...jag är en väldigt svag människa.
Varför?
Därför - tänk om det händer.
Tänk om mina drömmar blir verkligehet när jag äntligen har lagt dem på hyllan och gått vidare. Tänk om mening var att jag skulle fortsätta. Fortsätta drömma.
Drömar kan slå in. Det kan dom.

För mig handlar det inte om drömar. För mig handlar det om dagdrömar.
Jag vill ha allt det där de andra har.
"Det kommer, du är ung".
Men jag lever i en fantasi värld och vill ha det nu. Gärna bara känna på det iaf.

Men frågan är.. Vet jag egentligen vad jag själv vill ha?
Nä.
Så nu, tänker jag fortsätta vara ung och hoppas på att det kommer.
För, det kommer väl till alla? En vacker dag?


Nu har jag skrivit. Allt jag bär på.
Tankar jag inte får rätt på.
Nu är dom här. Svart på vitt.
Och helt plötsligt känns det mycket bättre.



På lördag blir jag tjugo.